fredag 9 februari 2018

Den ensamma kronhjorten...

Vid de små späda björkarna stod hon och spanade ut över den väldiga ängen, helt ensam. Frågan var bara om de andra kronhjortarna lämnat henne, eller hade hon själv valt att gå åt ett eget håll? Ensamhet har olika skepnader...


2 kommentarer:

Malin Ellisdotter sa...

Kom att tänka på det där jag sa när vi resonerade kring mörkerrädsla i skogen och om björkar som lyser upp och som inger en känsla av trygghet. Tycker du fått fram en fin helhet i bilden (kompositionen är riktigt bra) och ett uttryck som berör. Hon är vacker där hon står. Finstämt porträtt med känsla. Bra, Mårten. Och ensamhet kan som sagt ha olika skepnader.

Mårten Lundgren sa...

Tusen tack för fina ord om bilden Malin. Visst är det så, björkar lyser upp och inger trygghet. Roligt att läsa att du tycker om helheten och kompositionen. Det gör mig väldigt glad att läsa. Tusen tack för att du tog dig tid att dela dina tankar om bilden. Det uppskattas verkligen! ;)