Hjortarna på vallen...

En bild från en disig och dimmig morgon, då jag mötte dessa ståtliga dovhjortar i dimman på den gamla vallen...

Ängshök och höstskog...

Ängshökshonan svänger plötsligt av åt mitt håll, då hon jagar på låg höjd över det gamla fältet som nu står i träda. I samma stund som hon blottar sin vackra ryggtavla och höstsolens gyllene strålar träffar henne gör jag bilden. Denna enormt vackra rovfågeln ackompanjeras på bilden av den färggranna höstskogen i bakgrunden. Dessvärre är det allt för sällan man får möjlighet att uppleva denna magnifika rovfågel. Naturligtvis hoppas jag på fler möten med den fantastiska ängshöken inom en snar framtid...

På språng...

På det plöjda höstfältet rusar en älgtjur fram med sina väldiga kliv. Leran skvätter då och då runt de stora klövarna och pälsen på den stora tjuren är precis blöt. Sannolikt en effekt av den stora, varma kroppen i den kalla höstluften. Min närvaro tycks inte påverka tjuren det minsta, då siktet tydligt är inställt på älgkon som står en bit längre bort. Ett magnifik möte med den stora älgtjuren i brunsttid...

Havsörnen i "favorittallen"...

Morgonen är tidig även om den blå timmen sakta håller på att förvandlas till ett härligt vackert och solklart morgonljus. I "favorittallen" sitter en havsörn och spanar ut över det vidsträckta vyerna. Det är verkligen så stämningsfullt att få uppleva dessa magnifika fåglar i det här ljuset och inte minst på den här platsen med den gamla tallen...

Sädesärlan visar upp sig...

Sädesärlan visar på den här bilden stolt upp sig för fotografen, i samband med att den spring runt i det vårgröna gräset. Sannolikt är den lilla fågeln trött efter att ha flugit långt, kanske hela vägen från Afrika eller södra Europa. Det är alltid lika mäktigt att få möta denna lilla fågel, inte minst såhär i vårtid...

Att se vad som händer bakom huvudet...

En bild på vårt lands allra största hackspett - spillkråkan. Här satt denna ståtliga hane på en gammal tall och letade efter insekter att äta. Plötsligt tittade han sig omkring och det var då jag gjorde den här bilden. Som synes så ser denna fågel även ganska så bra vad som händer bakom huvudet. Spillkråkan är verkligen otroligt vacker i sin kolsvarta fjäderdräkt med endast lite rött på huvudet...

Älg i vårglöd...

En ensam älg vandrar försiktigt sin väg fram genom den täta slyskogen. Plötsligt lyses hon upp av vårsolens intensiva sken. I samma stund förvandlas slyskogen till en kavalkad av orangefärgad glöd. Ett vackert älgmöte i den nu sprudlande vårskogen...

Sommarnatt vid den lilla skogstjärnen...

Visar idag fram en bild på de gamla knotiga tallarna som växer precis intill liten skogstjärn. Den här bilden gjorde jag en sen sommarkväll då ljuset mer eller mindre höll på att försvinna och det blå ljuset infann sig. Jag tycker att de gamla silvertallarna träder fram som allra finast i just det här ljuset.

Stämningen den här kvällen minns jag så väl. Allt var precis stilla och tyst, bara några insekters surr hördes och en storlom som ropade från en större sjö längre bort i skogen. Tyvärr är det svårt att hitta sådana här platser i skogen nu mera, med gamla knotiga silvertallar. I mitt tycke är det väldigt oroande och minst sagt ledsamt att det blir allt färre gamla träd i våra skogar...

Tjädertider...

I den vårtid som nu råder, inne i de dunkla Kolmårdsskogarna är det inte alls otroligt om du springer på en speltokig tjädertupp. Ofta kan man både se och höra dem på håll, men ibland dyker de upp både snabbare och mer oförutsett än man kunnat ana. Här kommer två bilder från ett möte jag hade för några år sedan med en mycket revirlysten tupp som försvarade sitt berg med hull och hår...

Snart är de här...

Jag läste häromdagen att flyttfåglarna från Afrika nu börjat dyka upp i Stockholmsregionen. Tydligen är det första gången som det finns dokumenterat att dessa fåglar anlänt så pass tidigt på året. Det betyder att den svartvita flugsnapparen snart är här och sitter och sjunger. Jag längtar verkligen efter att få somna till den lilla fågelns skönsång på kvällarna. Den här bilden gjorde jag en sen sommarkväll förra året då hanen satt på en gren utanför holken och sjöng för honan...

Tittut!

Precis när jag ska trycka på knappen och göra en ny bild på stenknäcken så försvinner den plötsligt. Men lika plötsligt som stenknäcken försvinner, dyker det upp ett annat nyfiket ansikte i sökarbilden. Det är den nyfikna lilla ekorren som hittat till fågelmaten och samma plats som stenknäcken och de andra fåglarna brukar vara på...

Inne i skogens mörker...

Bakom en vägg av svartvita björkar, på en gren inne i skogens mörker - där sitter hon i lugn och ro och spanar. Ett oväntat, men oerhört efterlängtat möte med den stora grå lappugglan här i hemmaskogarna i Kolmården...

Njutande sparvuggla...

Den här våren har hittills varit mycket gynnsam med sparvugglemöten. Till en början var det dock inte så. Den lilla ugglan fanns verkligen ingenstans och mötena uteblev därför. Men alltefter som våren blev mer påtaglig och när värmen tillslut kopplade sitt grepp över kylan dök äntligen den lilla ugglan upp. Plötsligt blev det sparvugglemöten nästan varje dag - det måste vara detta som kallas för "ketchupeffekt"?!

Bilden jag visar fram här i inlägget är från ett mycket trevligt och fint möte i det härliga kvällsljuset, då den lilla ugglan satt och lapade värme från de varma solstrålarna. På bilden syns tydligt hur den lilla ugglan verkligen njuter! Ett minst sagt nära och fint sparvugglemöte i den härliga vårsolen och den underbara Kolmårdsskogen...

"Något" smyger förbi mig...

Precis som i vanliga fall är jag ute lagom då dagen gryr och det allra första ljuset orkar ned mellan träden. På en plats inne i skogen sitter jag och väntar för att något ska ske. Plötsligt hör jag ett flås och när jag vrider på huvudet går plötsligt en älg förbi, utan att se mig.

Försiktigt fortsätter hon förbi mig, stannar till för att lukta och äta lite på de små spröda grenarna och enarna som växer här. Den här morgonen bjöd på ett mycket stämningsfullt och fint älgmöte i det underbara blå morgonljuset...